Mediebloggen

Eva Jönsson ifrån Högskolan i Kalmar skulle under ett par veckor ge oss en bas gällande juridik i Sverige. Till en början förklarar Jönsson att juridik inte är exakt sanning, utan att det beror på hur man tolkar informationen. Det finns alltid två sidor av samma mynt försvaret och åklagaren. Detta är något som enligt mig gör juridik föreläsningarna ännu mer komplicerade. Det gäller alltså att vara inläst mycket på många olika saker. Innan den här kursen hade jag självklart hört talas om offentlighetsprincipen, tryckfrihetsförordningen och personuppgiftslagen men jag hade ingen aning om hur mycket som påverkades av detta.

Jag tror att många tycker att det är självklart att man får uttrycka sig i medierna utan att någon myndighet kan reglera. Eller att medierna får trycka nästan vad de vill. Medierna ska int eheller publicera personuppgifter och bilder hur som helst, det vet väl alla? Men detta har inte alltid varit en självklarhet! I Sverige är det fyra olika grundlagar som fungerar som grundnormer. Låt oss gå igenom dem lite kortfattat en och en. Regeringsformen tar bland annat upp maktfördelning och har funnits sedan 1975.

” All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. ”

1§ regeringsformen.

Tryckfrihetslagen, en av Sveriges grundlagar har varit med sedan 1949. Denna lag tillsammans med  Yttrandefrihetsgrundlagen ifrån 1992 ger oss i Sverige rätten att uttrycka tankar, åsikter och känslor. Nej, inte bara i din hemliga dagbok utan även i medierna med biofilmer som begränsning.

”Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.”

1§ Tryckfrihetsförordningen.

Successionsordningen är den äldsta av våra grundlagar då den varit med i nästan 200 år. Det är nog inte så konstigt att lagen följt med så pass länge då den faktiskt handlar om hur tronföljden ska struktureras.

Ett av de tidigare inläggen handlade om makt och struktur, ett perspektiv som verkligen hänger ihop med juridiken vi nu lärt oss. Om vi inte hade någon lagstiftning att ta hjälp av när medierna gått över gränsen som skulle vi få svårt att se vad som är sant eller falskt som i tillexempel med gruppuppgiften där Gudrun Schyman påstods ha spelat in en porrfilm. Ett annat exempel som dök upp under gruppredovisningen var yttrandefriheten när en pastor uttryckte sin motvilja mot homosexuella. Då detta gjordes med ståndpunkt i bibliska texter var det osäkert om det var straffbart eller inte.

Fundera på hur det skulle se ut om medierna inte hade yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen att ta hjälp av. Då skulle nog inte mycket publiceras då de skulle vara rädda för att uttrycka sig om många händelser i dagens samhälle. Personuppgiftslagen är med för att se till att det inte är kränkande uppgifter som publiceras, jag tycker det är bra att det finns begränsningar faktiskt. Vem gör inte det? Frihet under ansvar tror jag passar ganska bra på dagens mediesamhälle i Sverige.

Källa:

Olsson A (2006) yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Studentlitteratur: stockholm.