Mediebloggen

Anneli Ekelin kom som avslutande föreläsare för oss i Media Management i syfte att förklara eDeltagande. I ett försök att fördjupa demokratin så flyttar man över många offentliga organisationer till internet. Här hoppas man kunna skapa en interaktion och delaktighet. Information, granskning, gruppkommunikation och kommentar är nagot som medierna ska bidra med enligt Hadenius och Weibull (2008) För att börja föreläsningen tar Ekelin upp frågan ”Är det någon skillnad på deltagande och delaktighet?”. Jag tror att det är en enorm skillnad. Man kan delta i olika saker såsom skolan, jobbet osv. men om man går dit och bara sitter av tiden är du inte delaktig. Det blir du först när du verkligen börjar jobba med något, tar upp diskussioner eller engagerar dig i frågor på jobbet eller i samhället. Att vara medborgare idag innebär att du har rättigheter men även skyldigheter. Ett aktivt medborgarskap innebär att du bidrar till samhällsutveckling. Detta ses som en skyldighet, att upprätthålla ett bra samhälle med demokrati. Hur gör man då detta? Ska man tvinga de som inte vill engagera sig att ta ståndpunkt i olika ämnen som inte intresserar dom? Kanske är lösningen den att vi i skolorna inrättar utbildningsprogram om hur ska man bete sig som medborgare? Hur ska man få fler engagerade i till exempel kommunernas arbete? Tidigare har man försökt att hålla möten i spridda lokaler för att få en större medverkan i vad man ska investera pengar i osv. oftast är det samma personer som kommer på dessa möten. Det kan ibland vara svårt att hålla sig engagerad i frågor som inte ingår i det dagliga jobbet. När man väl kommer hem på kvällen vill man säkert koppla av, umgås med barnen, städa eller tvätta, osv. Tar man bort tidsstyrning och att man istället kan gå in och delta på internet när man själv har tid tror jag att man öppnar dörrar för allt fler. Som sagt så vill inte alla engagera sig, sen finns dom som vill engagera sig men inte vet var de ska vända sig. Idag tror jag att det är lättare att hitta de som verkligen är drivna och engagerade. Jag har personligen aldrig varit vidare engagerad i hur kommunen ska använda sina pengar. Däremot har jag nu under hösten blivit studentrepresentant inom Referensgruppen för Internationalisering på Högskolan i Kalmar. I denna grupp sitter jag tillsammans med representanter ifrån de olika institutionerna samt International Office. Det som vi just nu jobbar med är ett strategidokument för internationalisering som ska fungera som riktlinjer för hela Linnéuniversitetet. Tillsammans med en grupp ifrån Växjö som har samma struktur och uppgift som vår i Kalmar går vi gemensamt igenom strategidokumentet för att få det att fungera för alla. Alla måste ha möjligheten att ta del av aktiv samhällsinformation. Men gör man verkligen detta genom att flytta det till internet? För att medborgarna ska vara fortsättningsvis aktiva krävs det ett par saker enligt Ekelin. Aktiva politiker som uppmuntrar till aktiva medborgare istället för att sucka över ännu en stark åsikt att ta ställning till. Nya processer och former där medbestämmande får ett större utrymme, något som hänger ihop med att det måste finnas nya sätt att kommunicera och lyssna på vad andra tycker och tänker. Ekelin tog upp att till exempel bloggarna är ett nytt medium som många kan ta till sig, något som även många andra föreläsare inom denna kurs varit inne på. I Sverige har bredbadet öppnat vägar för deltagande medans England använder digital tv för samma syfte. En viktig diskussion inom delaktighet är hur de olika aktörerna förhåller sig till varandra. Exempel hur kommunicerar myndigheterna med medborgarna, lyssnar medborgarna på andra medborgarna och hr prioriterar politikerna medborgarnas synpunkter? Blir det så att det kommer bli ett ökat förtroende för varandra och därmed en minskning i klyftan mellan politik och allmänhet? Vilka hamnar utanför eller väljer att inte delta? Hur kan man nå denna grupp och få dom att känna ett behov av att engagera sig? Ekelin rekommenderar att man ska försöka aktivera medborgarna i ett tidigt skede. Detta kan man göra genom att ha olika politiska temadagar i skolan eller referensgrupper. Det är bättre att låta en förändring ta tid medförankring i praktiken än att ha toppstyrda förändringsinitiativ. Litteratur: Hadenius, Stig & Weibull. Lennart (2008) Massmedier – Press, radio och TV i den digitala tidsåldern. Stockholm: Bonnier