Mediebloggen

Edmund Burkes(1756) hävdade i samband med föregående citat även att ”Det sublima är förknippat med styrka och manlighet”. Britt – Marie Ringfjord åtog sig uppgiften att upplysa vår klass om genus och medier under ett föreläsningstillfälle.

Sverige brukar ibland kallas för demokratins vagga. Men i jämförelse med andra länder var vi bland de sista att ha jämlik rösträtt. Det är ett begrepp som innefattar både klasskillnader och kvinnor. Mary Wollstonecraft är en brittisk författare som Ringfjord tog upp under föreläsningen. Wollstonecraft har haft en varierande produktportfölj då hon skrivit inom ett antal olika genre. Hennes mest kända verk är Till försvar för kvinnors rättigheter där hon förde fram sina synpunkter om män och kvinnor. Denna blev en av grundtexterna för feminismen.  Visste du förresten att det var Wollstonecrafts dotter Mary Shelley som skrev berättelsen om Frankenstein?

Ringfjord påminde oss om att vi inte fick glömma bort männens kamp i feminismen. Hon menade att för varje kvinna som kämpade för sina rättigheter fanns det män som kämpade för sin systers, kusins eller mammas rättigheter. Denna aspekt tror jag är något som ofta glöms bort. Ringfjord fortsatte att väcka tankar hos oss genom att fråga varför det inte är några män inom ridsporten eller tjejer inom speedway. Beror det på att det inte finns något intresse i tidig ålder eller för att andra intressen dyker upp allt eftersom? När man pratar om fotboll så är det allmänt accepterat att man talar om herrfotboll utan att behöva säga hela ordet. Säger man däremot fotboll om damfotboll är det enligt samhället helt fel användning av ordet. Det råder en klar underrepresentering av kvinnor inom sport-eliten både inom antal deltagare och lönnivån.

I praktiken

Edström (2002) beskriver utvecklingen inom medierna och makthavare som en ökning av kvinnor i utbudet. En global studie visade att Sverige faktiskt ligger lite bättre till och att förändringen är på väg. Antalet procent kvinnor som är med i nyheter som intervjuobjekt ligger globalt på endast 18 procent. Sverige har mellan 25-35 procent beroende på vilka medier som studeras. När jag tidigare under hösten gjorde en radiointervju med mitt fadderföretag Kalmar Kommun var ämnet baserat på ovanstående bok. Jag frågade då den kvinnliga informationschefen om hur hon såg på uppdelningen mellan män och kvinnor inom kommunen. När hon inte riktigt förstod vad jag menade så bytte jag spår och frågade istället om hon tror att hennes roll sett annorlunda ut om det varit en man som var chef istället för henne. Då sa hon att det fanns informationschefer som var män på andra håll i landet, men att de insisterade på att kallas för ”direktörer” istället för ”informationschefer”. När vi fortsatte att kartlägga ämnet frågade jag var hon trodde att en förändring måste ske, hos varje individ, hos medierna eller i samhället. Hon sa då lite starkt uttryckt att om vi låter männen bestämma så kommer de att strukturera samhället som de själva vill ha det. Informationschefen upplever att det fortfarande finns en uppfattning om att kvinnans uppgift är att ta hand om barnen. Hon berättar om ett möte hon deltog i förra året där kvinnliga chefer var underrepresenterade. När mötet drog över på tiden var det först en manlig chef som var tvungen att gå för att han skulle hämta barnen, något som fick de andra deltagarna att nästan applådera av beundran över att han var en så pass bra familjefar. När en kvinna en halvtimme senare skulle skynda sig iväg för att hämta barnen fick då minsann inte hon någon applåd för att hon var en bra mamma åt sina barn. Istället fick hon uppfattningen av att de faktiskt hade förväntat sig att hon skulle gå tidigare eftersom det är vad som förväntas av alla kvinnor.

Under vår föreläsning med Elisabeth Idemark angående Sveriges ordförandeskap i EU visade hon några pressbilder på deltagarna. En snabb titt på bilderna och vi kunde snabbt se vilka som var underrepresenterade i processen. Idermark förklarade att om en förändring ska ske så krävs det inte att medierna tar ställning. Istället krävs det att samhället och varje individ i det samhället blir villiga att förändra. I slutändan är det de som röstar som bestämmer vem som ska delta och det är här den viktiga delen ligger. Man kan inte låta bli att välja och sen klaga på de som valdes. Har man ett intresse att se mer kvinnor inom liknande händelser så får man helt enkelt se till att lyfta fram fler genom att lägga sin röst.

“Feminists have for decades challenged mass media portrayals of women by forming independent media sources and channels […]”  Curran & Gurevitch (2005 sid 338). Det här är något som jag inte förstår. Numera känns det som att den grundläggande anledningen hos feminister har blivit helt förändrad. När de för längesedan stred för rösträtt och jämlikhet känns det idag som om många visar sin ståndpunkt genom att till exempel sluta raka sig under armarna. Det här ser jag som en helt annan del av feminismen. Det känns mer som ett uppror mot dagens samhälle som har satt vissa standarder på unga kvinnor.

Källor:

Burkes Edmund ( 1756) A Philosophical Enquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful

Curran James & Gurevitch Michael (2005) mass media and society, London: Hodder

Edström Maria (2002) mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv, SNS förlag: stockholm

Mary Wollstonecraft:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mary_Wollstonecraft#A_Vindication_of_the_Rights_of_Men_.281790.2

9