Från hugget i sten till World Wide Webb
Eller istället från statliga anslag i Antika Rom till en del i vardagen över hela Sverige. För varje minut som går händer det något med mediernas utveckling, och samhällets också för den delen.
Gota Media AB är ett medieföretag som omsätter 739 mkr om året med sina starka varumärken Barometern, Blekinge Läns Tidningar, Borås Tidning, Smålandsposten och Ulrikehamnstidning. Gunilla Sax jobbar som chefredaktör på en av de ovanstående, Smålands största lokaltidning - Barometern. Tillsammans med 125 arbetare skapas Barometern, en oberoende tidning som enligt Gunilla Sax står för trovärdighet och långsiktighet.
De första tidskrifterna
1556 började staten Venedig publicera månadstidningen Notizie scritte. Syftet med denna var att fort sprida nyheter till Europa. Politiska, militäriska och ekonomiska nyheter var det som behövdes på denna tid. Efter den industriella revolutionen kom tidningarna att bli det mest effektiva sättet för masskommunikation. Början av 1800-talet och spridningen av tidningar har börjat på allvar. Mot 1990-talet började de tekniska uppfinningarna bli mer och mer etablerade. Tv och Internet var de mest betydelsefulla för vår tids mediesamhälle.
Under 1800-talets början när Georg Löwegren gav ut den första tidningen i Sverige (Aftonbladet) var den enbart i 100 exemplar. Tidningen var inte en självklar del i vardagen. På den här tiden präglades tidningarna av maktens inflytande. 1818 gav Karl XIV Johan ekonomiska stöd för dem som stödde kungamakten. Genom att Aftonbladet var först med att komma med nyhetshändelser och kulturnyheter blev det snabbt en framgångsrik tidning. En problematisk historia med kungamakten men ändå en framgångsrik verksamhet, hur kommer det sig?
Dagens tidningsbransch
Tidningen är en nödvändig del i vardagen för allt fler och fler. Enligt Barometerns hemsida så blir tidningen läst dagligen av 106 000 människor. Den ständiga utvecklingen det senaste årtiondet har inte lämnat Barometern oberörd. I dagsläget finns det många nya medier, läsarna har nya vanor, då de inte vill betala för något som finns gratis på nätet och annonsörerna är ovana vid webbformatet. Det dagliga medelvärdet av mediekonsumtion per dag har inte ändrats mycket mellan 1980 och 2008. Det enda som skiljer är en enstaka kvart i ökning till 2008 års 5 timmar och 59 min.
Pappersformatet är en sjunkande upplaga då fler läsare använder sig av nätet. Jag minns när en grupp i klassen hade kontakt med sitt fadderföretag, en annan lokaltidning. Där hade man enligt vad man hörde ifrån gruppens möten med chefredaktören, faktiskt stuckit huvudet i sanden och ignorerat detta faktum. Inte kunde väl pappersupplagan dö ut, när den funnits så länge?
Barometern har på grund av den senaste utvecklingen valt att satsa mer på nätets utveckling. Detta görs med tillexempel mål om större antal sidvisningar per vecka. Hur kommer det sig att det är vanligare bland högutbildade att läsa nätupplagor? Sax förklarade att det beror på att de högutbildade har mer tillgång till internet under dagen på jobbet. Samtidigt så sjunker läsningen av pappersupplagan bland de unga. Vad det beror på? Jag tror att det antagligen är av samma orsak som med Public Service, dagens ungdomar är vana vid att söka information.
I tidningar är inte reklam lika ogillat som i tv eller radio, tvärsom är det nästan mer än accepterat. Barometern till exempel har i dagsläget 89 miljoner i annonsinkomst, en siffra delad mellan lokala eller rikstäckande tryckta medier, eller även Internet. På internet där annonsörerna inte riktigt tagit för sig ännu får Barometern in 3 mkr medan de får in hela 85 mkr för lokaltidningarnas annonsering.
Framtiden för medierna
Hur ska då Barometern klara av de externa hoten som medieutvecklingen och dagslägets lågkonjunktur orsaker? Nu när internet fått den utbredd det har kan du ha tillgång till internet överallt. Med detta kommer tillgängligheten till gratis nyheter. Det kan numera ses som en rättighet då alla har tillgång, och för att det alltid varit gratis med nyheter och information. Sax berättade om en verksamhet som försökt att ta betalt för deras webbtjänst. Ett sätt som inte blev framgångsrikt. En fråga för framtiden är om det går att ta betalt för tjänster på nätet. Hur mycket ska man lämna öppet och offentligt?
För att Barometern ska överleva så håller de hårt på verksamhetens styrkor. Varumärket Barometern med dess trovärdighet är en styrka. De är även störst i länet, så därmed erbjuder de sina annonsörer en stor marknad och målgrupp. Styrkan att leverera lokala nyheter till frukostbordet ligger fortfarande kvar då de är Smålands största lokaltidning.
De svagheter som begränsar tidningen just nu är det svaga genombrottet för lokala annonser. Sen är processen att producera en papperstidning dagligen väldigt dyr. Något som kommer bli ännu dyrare om upplagen minskar, då de fasta kostnaderna är stora. Som jag var inne på tidigare är det också en miljökrävande produkt. Till produktionen går det åt papper, energi och distribution.
Men utvecklingen kommer inte bara med problem. Möjligheten att öka räckvidden blir bara större och bättre. I samband med internet så når medierna en yngre målgrupp. Fler intresserar sig för information och nyheter än någonsin tidigare. Och det är inte bara internet som främjar räckvidden, nu kan man även få nyheter direkt i mobilen. I tryckta upplagor finns det utrymme för mer för på nätet är det nämligen så att läsbarheten inte är lika hög. Ingen orkar läsa långa reportage på hemsidorna. På nätet ska det istället vara snabbt och tillgängligt.
Pappersupplagan har fördelen med mer utrymme för fördjupningar, bredare analyser och mer berättande. Internets olika tjänster, till exempel bloggande, tv, interaktioner och debatter bär fram både papperstidningen och nätet. De komplimenterar varandra. Sax ger oss exemplet Aftonbladet som lyckats med både nätet och papperstidningen. Med detta i åtanke tar hon upp några viktiga aspekter att ha i åtanke för att hålla inom tidningsbranschen:
· Gasa och bromsa. Hur är man offensiv men sparsam med kostnader?
· Vässa innehållet. För att hålla kvar läsarna krävs det att innehållet är vässat och tilltänkt. Bättre innehåll med djupare journalistik. Kanske är det en bra idé att satsa på andra produkter? Detta kan man med fördel göra för att öka målgruppen med fler läsare.
· Något som i dagsläget når ut till många är krönikor och bloggar. Här får läsarna inte bara en rapportering om vad som hänt, utan även vad andra har att säga. Detta kan man sedan hålla med eller gå emot, något som skapar en interaktion.
· Värna om det lokala. Exempelvis ska Oskarhamns Tidning göras mer lokalt centrerad kring Oskarshamn.
Ett problem för Barometern just nu är att deras annonsörer inte har hängt med i utvecklingen till nätet. Nästan alla annonserar hellre i pappersupplagen än på webben. Därför måste de utbilda sina säljare i utvecklingens möjligheter. Detta så att annonsörerna blir mer lockade att följa utvecklingen. Kanske måste man då satsa på personal med en uppdaterad utbildning inom webben.
Avslutningsvis vill jag bara säga att jag tror att framtiden kommer fokusera mer på nöjesnyheter, inte helt men mer än vad de gjorde i den första delen av detta inlägg. Det går lätt att se att de första tecknen på att det är på gång.
Källor (hämtade kl 20.45 2/11 09)
Tryck eller webb?
http://www.holmen.se/main.aspx?ID=AE5D5F84-0C32-4B89-95C4-588B897EE3C9
minskade upplagor?
http://www.dagensmedia.se/nyheter/article18591.ece
Barometern siffror: http://www.barometern.se/om_barometern_ot/ansvarig_utgivare/barometern-ot-ar-smalands-storsta-lokaltidning%28283965%29.gm
Wikipedia
Tidningens historia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tidning#Historia
Aftonbladet
