Mediebloggen

Många i Sverige ogillar tvlicensen. Vad är det egentligen pengarna går till? Finns det inget annat sätt att hjälpa mångfalden och Svenska filmproduktioner?

1864 började man förutse att det gick att sända fenomenet radio med elektromagnetiska vågor, något som följdes av strider om patent och olika synpunkter på användningssätt. Idag är radio en naturlig del i vardagen och vi nås av musik i köpcentrum, i bilen, hemma vid datorn eller via tvn. Enligt McChesney (2001) framhävde radiosändningens start efter första världskriget ett antal problem för världen:

·         Hur skulle anställning av människor ske?

·         Vem skulle kontrollera sändningen?

·         Vem skulle finansiera det?

·         Vad var syftet med sändningen?

Redan vid start stod det klart att regeringen skulle spela en betydande roll i bestämmandet om hur sändningen skulle gå till och utvecklas, mest för att möjligheten att sända då var begränsad. I alla länder fanns det olika intressen för hur denna teknologi skulle utnyttjas. Det fanns en hel del grupper som ville ha en del av teknologin, och som ansåg sig ha rätt till den. Militären, politiska partier, religiösa grupper och journalister var bara några av dessa. USA och Storbritannien var först med att utveckla denna teknologi ordentligt och det stod inte på förrän BBC (British Broadcasting Corporation) blev startat i Storbritannien på 1920-talet. Det är ifrån detta som Sveriges Public Service idé är grundad. Att ha kanaler utan reklam och fri från politiska åsikter, som tjänade allmänhetens bästa.

I vissa delar av USA och Europa var majoriteten så pass sena med anslutningen som 1940 och senare. Sverige bildade Sveriges Radio 1925, det första steget till Public Service som är samlingsnamnet för de program som erbjuds av Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.

Under föreläsningen med Olof Hultén förklarar han att det finns ett antal olika sätt att hantera mediebilder. I USA lever en marknadsliberal organisering, vilket egentligen betyder att det är marknaden som bestämmer. Motsatsen till detta finns I Afrika, Asien och Zimbabwe med den auktoritära organiseringen. Sverige har baserat sin modell på Englands där det är BBC som är ett statligt public service företag. Att vara ett Public Service företag innebär att alla intäkterna består av tvlicensen, som betalas in ifrån alla hushåll som har en mottagare. Det finns även viss sponsring ifrån olika företag. Syftet med Public Service är att det vara tillgängligt för alla och att tjäna allmänhetens intressen.

Fortsättningsvis visar Hultén siffror på att företag med kommersiell fördel får in ungefär 5 miljarder per år. Mottagarlicensen, som det numera kallas, får in 4 miljarder kronor varje år som ska användas till det allmännas bästa. Låter det mycket? Jag tror att det är allmänt känt att många i Sverige inte tycker om att betala tv-licensen. Men 65 % av detta går tillbaka till nya produktioner i Sverige.

Betal TV, där du får en digitalbox ifrån ett företag med tillhörande kanalkort som du själv valt, får in hela 7 miljarder kronor per år, fortsätter Hultén. Här är det inte mycket svenska produktioner som visas vilket leder till att inget går in i nya Svenska produktioner.

Om pengarna till Public Service skulle komma ifrån den vanliga skatten, dvs att en viss procent av skattepengarna skulle gå till Public Service så skulle det enligt Olof Hultén uppstå problem. Riksdagen är redan i dagsläget väldigt intresserade av vad SVT gör för Public Service pengarna. Och jag kan hålla med Hultén om att det kan kännas onödigt att ta upp programinnehåll och kommande produktioner med alla Sveriges politiker. Då tycker jag det är bättre att det sköts vid sidan om, med egen finansiering.

Enligt Olof Hultén finns det ytterligare ett par argument till varför Sverige ska ha Public Service systemet.:

1.       Den kommersiella marknaden klarar inte att motsvara samhällets behov av medietjänster

2.       Nationell kulturpolitik

3.       Små och stora länder har olika förutsättningar

Public Service är inte en enda sak utan många olika saker. Många anser att utbudet är gammalmodigt och ineffektivt. Men public service anses vara bäst på det som den kommersiella marknaden inte klarar av som exempel barn- och kulturprogram.

Vad skiljer Public Service och den kommersiella marknaden?

Jag kan se en tydlig skillnad i tv-tablån. På kanal 5 visas deras mest populära serier varje dag, inte heller vid bara ett tillfälle utan faktiskt två! På kanal 6 visas det dubbelavsnitt av mycket som Scrubs, Simssons och Family Guy. Hultén sa att på grund av lågkonjunkturen kommer det inte in lika mycket pengar till nya produktioner.  Detta beror på att inkomsten av tv-annonsering har minskat då företag inte investerar lika mycket på reklam längre. Jag hittade tyvärr ingen statistik som visar hur tablån såg ut innan nedladdningsökningen och lågkonjunkturen.

För att se vad som skiljer de olika kanalernas utbud åt följde jag Hultén tips och använde hemsidan ”Allt om media ”, tyvärr hittade jag bara siffror ifrån senast 2005, men även detta gav mig en ganska intressant bild. På SVT 1 kan vi se att det är Melodifestivalen som drar mest tittare, men även Så ska det låta ligger bra till.  På grannkanalen SVT 2 så är program som Livräddarna och direktsända sportaktiviteter ifrån Sverige som är populärt.

Men kanal 3 då? Där borde det väl synas en skillnad. Svaret ifrån denna undersökning är nej. Här är det ishockey, fotboll och efterlyst som dominerar, alltså svenska produktioner eller Svenskt allmänintresse. TV4 likaså, här är det äntligen hemma, beck och parlamentet som har flest tittare. Lägg märke till att dessa också är svenska produktioner.

Det är inte förrän jag kommer till kanal 5´s tittarsiffror som jag ser en skillnad i innehållet. Denna kanal domineras nämligen av CSI som än idag är något som visas ständigt på denna kanal.

Då jag inte har några senare siffror att titta på såg jag det intressant att kika närmare på dem ifrån 2002. SVT: domineras fortfarande av Melodifestivalen, Sport och Robinsson.

TV 3: ishockey-VM, Tomten är far till alla barnen och tre olik populära amerikanska filmer som visats på olika tillfällen under året.

TV4: Handbolls EM, fotbolls VM, Vem vill bli miljonär och Agnetas Nyårs-  och Smällkarameller.

TV5 : Vänner, Amerikanska långfilmsproduktioner, CSI, Big Brother

I tittartoppen av alla dessa kanaler under 2002 ligger Robinsson och Melodifestivalen. Resultatet av detta kan få mig att fundera på samma sak som Olof Hultén tog upp på föreläsningen ”Är Robinsson och Melodifestivalen public service?” Han tyckte att det var det eftersom Public Service ska behandla saker som får människor att prata om det. Och Melodifestivalen och Robinsson är något som verkligen alla pratar om. Vare sig man tycker om programmen eller inte så kommer man ändå att prata om dem. Diskussioner om Melodifestivalen är lika tidiga som nyheten om första julpyntningen i affärerna, dvs att det varje år börjar i Oktober med försnack. Under sommaren fortsätter fortfarande diskussionen med eftersnack. Robinson har sänts på olika kanaler, med början hos SVT, sedan ett år på kanal 3 och senast en säsong på 4an. Hur kommer det sig att dessa är villiga att visa samma koncept men olika säsonger?

Självklart kan det vara så att mycket hänt sedan 2005. Att de kommersiella kanalerna har alla tittare och att alla dessa tittar på utländska produktioner. Men det tror inte jag. Visst kan det ha ökat, men jag tror att det alltid kommer att finnas ett intresse för Svenska produktioner och SVT´s programutbud.

”Men, det är inte de enskilda programmen du egentligen betalar för. Det är oberoendet. Principen att kunna sända intressanta, bra, roliga, allvarliga, långa, korta, spännande eller angelägna program, oberoende av politiska eller kommersiella intressen. Det är möjligt tack vare tv-avgiften.”

Radiotjänsts hemsida http://www.radiotjanst.se/sv/Public-service/

Framtiden för Public Service

Nu när jag vet bakgrunden och konceptet bakom Public Service så kan jag inte låta bli att börja fundera över dess framtid. Nu när det finns enorma kanalutbud, en enorm databas även kallad internet som bland annat gör det möjligt till webbtv så vet inte jag hur Public Service kommer överleva. Inom områden som sport och de lite mer traditionella programmen tror jag de kommer behålla tittare, men jag tror att de har ett tufft årtionde framför sig. Dagens samhälle är dominerat av ord som ”modernt” och ”online”, två ord som jag personligen inte kopplar samman med Public Service.

Behovet att ha en verksamhet fri ifrån politiskt ställningstagande och reklam var en bra idé. För över 40 år sedan. Idag finns ett annat informationsflöde, människor är mer utbildade och vet själva var de kan söka information. Det var ett effektivt sätt att utbilda människor, utan att de själva egentligen visste om det för vid starten så fanns det inte mycket annat att lyssna på eller se på tvn.

Avslutningen vill jag bara klargöra att jag inte tycker att man ska ta bort Public Service. Men kanske lägga ner lite mer tid på att leta efter andra finansieringssätt än mottagarlicensen. Självklart ska alla ha möjligheten att se det, enligt radiotjänstens hemsida är årsavgiften 2076 kr per år som faktiskt är ganska mycket pengar.

Litteratur:

McChesney, Robert W (2001)Rich Media, Poor Democracy: Communication Politics in Dubious Times, New York: the new press

Hemsidor: (alla hämtade 2009-10-20 kl 14.00)

Radiotjänsts hemsida

Public service:  http://www.radiotjanst.se/sv/Public-service/

Siffrorna på avgiften:  http://radiotjanst.se/sv/Om-Radiotjanst/

Allt om media

Tittarsiffror 2005:  http://w1.545.telia.com/~u54500113/tittarsiffror.htm

Tittarsiffror 2002: http://w1.545.telia.com/~u54500113/tittarsiffror2002.htm