Tebax i Kalmar
Jag blev två timmar försenad hem inatt. Jobbigt värre, så när jag kom tebax till Kalmar klockan 1 så skulle jag skriva mitt tal. Ja eller hur, trodde jag det själv eller? Jag hade knappt sovit på hela helgen, och jag varr utsliten efter resan. Hungrig som en gnu var jag oxå, så nej. Jag skrev aldrig mitt tal inatt. Men imorse gjord ejag det, och vid 12 framförde jag det vid C-trappan i skolan, gick rätt kasst. Men jag fick G så jag är vä ändå rätt nöjd, på gymnasiet hade jag aldrig klarat av det. Så jag har väl utvecklats antar jag =)
Blev lite imponerad igår faktiskt, trodde jag sov när det stod ditt namn på mobilen. Kul att se att du inte är jätte rädd för mig iaf. Jag har på så sätt kommit fram till med hjälp av Em, att man borde bli bästa vän med killens vänner. För uppenbarligen är det ända sättet att få reda på sanningen, eller överhuvudtaget någonting alls. Är det så att tjejer är mer öppna gällande känslor över huvudtaget? Knäppon.
Falun är det bästa. Låg på mitt rum och kollade på film på alla <3 dag kvällen, då hörde du av dig. Älskade lilla Stinis Finis, fy fan vilken hemlängtan du gav mig. Så efter ett tag ringde jag upp dig igen, för att säga att om jag inte var på väg hem dagen därpå hade jag nog dött. Fällde någon tår, ryckte upp mig igen och gick ner till studentpuben med Clinton. (utisen som bott i mitt rum över helgen, det var inte helt rätt. att ha någon som man inte känner boendes i ditt rum)
När jag äntligen kom hem till Falun efter 10 timmars resa så träffade jag dig igen, vi snackade ett tag och såg en av vad jag tror är vår favvofilm Transformers.
Sedan på lördagen klev vi upp till 7 för att dra hem till syrran. jag tömde min gamla dator, som den duktiga lillasyrra jag är =) Sedan bar det av till Blge där jag och hannah skulle kolla på lite skit. Haha, och nej. Jag hittade inte någon ifrån Mandio Diao då.. ;)
Kom hem på tok för sent, stack iväg till stinas nya lägenhet, bytte presenter och började sedan göra oss iordning. Folket ramlade in, kan förstå att Faruk kände sig lite utsatt för det gjorde till och med jag, hittade en tjej att snacka med på hörnet vi hade mycket gemensamt. Det vill säga att vi strulat med samma kille och hade sällan någon aning om vad de andra snackade om vid bordet =) haha.
Efter det vandrade jag vidare till Leffe Leif, hade lovat Oskar att komma dit. Som snäll föredetta vän/jobbarkompis/flickvän i 2 veckor som jag är så drog jag mig dit. Träffade på lite scania-arbetare, inte vidare oväntat. Sedan drog jag med mig Oskar och Charlie ner till stan, de skulle på engelska en snabbis, och stinas crew skulle till harrys, så jag ringde till crisse och gick in med dem på etage. Minglade runt på etage lite halv lullig som jag var, träffade en massa kompisar. Därav allt ifrån gamla pojkvänner, till nygliga ragg, till barndomsvänner, till klasskompisar till grannar till dessa för många scania-arbetare.
Hittade dig, som tydligen tycker jag fortfarande är söt och sa att avståndet inte var ett problem. känner dig inte så bra men det känns som Värsta svärmorsdrömmen, vilket egentligen är precis vad jag vill ha. Men inte just nu, OK?
Smet iväg innan det blev jobbigt och kom då in på harrys. Hittade T.C och Hiller som var ute och festade, alltid kul att träffa dessa sociala vänner. Var på harrys ett tag och sedan vandrade vi till McDonken.
Men jag smet återigen iväg för att hälsa på dig, efter 45 minuter av klagomål på min göteborgsdialekt (???) och flirtförsök skiljdes vi och jag gick äntligen till Donken. Här satt de andra och bokstavligen talat hängde trött, vi väntade in Faruk som sedan skjutsade hem oss. Ni är ett sådant sött par tycker jag, men jag var på tok för trött för att vara social med er pussgurkor. Så JA, jag somnade på soffan där jag snarkade och frös hela natten.
Lämnade dig igen, tror denna gång var lika svår som den allra första. Har ju ändå gått 6 månader nu, men jag saknar dig lika mycket nu som då. Du får fasiken inrätta normal dygnsrytm så du slipper ringa och väcka mig Stina. Jag är mer social när jag är vaken, och du kan säga vad du vill, precis vad du känner. Jag för det inte vidare, jag dömmer inte och jag kommer alltid att finnas där för dig oavsett, Vännen Min. Och bry dig inte om hur du säger det, säg det rakt ut eller skriv det i ett sms, jag blir så orolig annars. Akuten liksom? Pojkvän? Bo i en 5a liksom? Vad händer?? Bara ring och uppdatera mig ibland. Glad är jag dock över att du har en blogg =)
Nu har jag skrivit långt nog, tycker ni inte det??
Blev lite imponerad igår faktiskt, trodde jag sov när det stod ditt namn på mobilen. Kul att se att du inte är jätte rädd för mig iaf. Jag har på så sätt kommit fram till med hjälp av Em, att man borde bli bästa vän med killens vänner. För uppenbarligen är det ända sättet att få reda på sanningen, eller överhuvudtaget någonting alls. Är det så att tjejer är mer öppna gällande känslor över huvudtaget? Knäppon.
Falun är det bästa. Låg på mitt rum och kollade på film på alla <3 dag kvällen, då hörde du av dig. Älskade lilla Stinis Finis, fy fan vilken hemlängtan du gav mig. Så efter ett tag ringde jag upp dig igen, för att säga att om jag inte var på väg hem dagen därpå hade jag nog dött. Fällde någon tår, ryckte upp mig igen och gick ner till studentpuben med Clinton. (utisen som bott i mitt rum över helgen, det var inte helt rätt. att ha någon som man inte känner boendes i ditt rum)
När jag äntligen kom hem till Falun efter 10 timmars resa så träffade jag dig igen, vi snackade ett tag och såg en av vad jag tror är vår favvofilm Transformers.
Sedan på lördagen klev vi upp till 7 för att dra hem till syrran. jag tömde min gamla dator, som den duktiga lillasyrra jag är =) Sedan bar det av till Blge där jag och hannah skulle kolla på lite skit. Haha, och nej. Jag hittade inte någon ifrån Mandio Diao då.. ;)
Kom hem på tok för sent, stack iväg till stinas nya lägenhet, bytte presenter och började sedan göra oss iordning. Folket ramlade in, kan förstå att Faruk kände sig lite utsatt för det gjorde till och med jag, hittade en tjej att snacka med på hörnet vi hade mycket gemensamt. Det vill säga att vi strulat med samma kille och hade sällan någon aning om vad de andra snackade om vid bordet =) haha.
Efter det vandrade jag vidare till Leffe Leif, hade lovat Oskar att komma dit. Som snäll föredetta vän/jobbarkompis/flickvän i 2 veckor som jag är så drog jag mig dit. Träffade på lite scania-arbetare, inte vidare oväntat. Sedan drog jag med mig Oskar och Charlie ner till stan, de skulle på engelska en snabbis, och stinas crew skulle till harrys, så jag ringde till crisse och gick in med dem på etage. Minglade runt på etage lite halv lullig som jag var, träffade en massa kompisar. Därav allt ifrån gamla pojkvänner, till nygliga ragg, till barndomsvänner, till klasskompisar till grannar till dessa för många scania-arbetare.
Hittade dig, som tydligen tycker jag fortfarande är söt och sa att avståndet inte var ett problem. känner dig inte så bra men det känns som Värsta svärmorsdrömmen, vilket egentligen är precis vad jag vill ha. Men inte just nu, OK?
Smet iväg innan det blev jobbigt och kom då in på harrys. Hittade T.C och Hiller som var ute och festade, alltid kul att träffa dessa sociala vänner. Var på harrys ett tag och sedan vandrade vi till McDonken.
Men jag smet återigen iväg för att hälsa på dig, efter 45 minuter av klagomål på min göteborgsdialekt (???) och flirtförsök skiljdes vi och jag gick äntligen till Donken. Här satt de andra och bokstavligen talat hängde trött, vi väntade in Faruk som sedan skjutsade hem oss. Ni är ett sådant sött par tycker jag, men jag var på tok för trött för att vara social med er pussgurkor. Så JA, jag somnade på soffan där jag snarkade och frös hela natten.
Lämnade dig igen, tror denna gång var lika svår som den allra första. Har ju ändå gått 6 månader nu, men jag saknar dig lika mycket nu som då. Du får fasiken inrätta normal dygnsrytm så du slipper ringa och väcka mig Stina. Jag är mer social när jag är vaken, och du kan säga vad du vill, precis vad du känner. Jag för det inte vidare, jag dömmer inte och jag kommer alltid att finnas där för dig oavsett, Vännen Min. Och bry dig inte om hur du säger det, säg det rakt ut eller skriv det i ett sms, jag blir så orolig annars. Akuten liksom? Pojkvän? Bo i en 5a liksom? Vad händer?? Bara ring och uppdatera mig ibland. Glad är jag dock över att du har en blogg =)
Nu har jag skrivit långt nog, tycker ni inte det??
Kommentarer
Trackback
