Mediebloggen

Många i Sverige ogillar tvlicensen. Vad är det egentligen pengarna går till? Finns det inget annat sätt att hjälpa mångfalden och Svenska filmproduktioner?

1864 började man förutse att det gick att sända fenomenet radio med elektromagnetiska vågor, något som följdes av strider om patent och olika synpunkter på användningssätt. Idag är radio en naturlig del i vardagen och vi nås av musik i köpcentrum, i bilen, hemma vid datorn eller via tvn. Enligt McChesney (2001) framhävde radiosändningens start efter första världskriget ett antal problem för världen:

·         Hur skulle anställning av människor ske?

·         Vem skulle kontrollera sändningen?

·         Vem skulle finansiera det?

·         Vad var syftet med sändningen?

Redan vid start stod det klart att regeringen skulle spela en betydande roll i bestämmandet om hur sändningen skulle gå till och utvecklas, mest för att möjligheten att sända då var begränsad. I alla länder fanns det olika intressen för hur denna teknologi skulle utnyttjas. Det fanns en hel del grupper som ville ha en del av teknologin, och som ansåg sig ha rätt till den. Militären, politiska partier, religiösa grupper och journalister var bara några av dessa. USA och Storbritannien var först med att utveckla denna teknologi ordentligt och det stod inte på förrän BBC (British Broadcasting Corporation) blev startat i Storbritannien på 1920-talet. Det är ifrån detta som Sveriges Public Service idé är grundad. Att ha kanaler utan reklam och fri från politiska åsikter, som tjänade allmänhetens bästa.

I vissa delar av USA och Europa var majoriteten så pass sena med anslutningen som 1940 och senare. Sverige bildade Sveriges Radio 1925, det första steget till Public Service som är samlingsnamnet för de program som erbjuds av Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.

Under föreläsningen med Olof Hultén förklarar han att det finns ett antal olika sätt att hantera mediebilder. I USA lever en marknadsliberal organisering, vilket egentligen betyder att det är marknaden som bestämmer. Motsatsen till detta finns I Afrika, Asien och Zimbabwe med den auktoritära organiseringen. Sverige har baserat sin modell på Englands där det är BBC som är ett statligt public service företag. Att vara ett Public Service företag innebär att alla intäkterna består av tvlicensen, som betalas in ifrån alla hushåll som har en mottagare. Det finns även viss sponsring ifrån olika företag. Syftet med Public Service är att det vara tillgängligt för alla och att tjäna allmänhetens intressen.

Fortsättningsvis visar Hultén siffror på att företag med kommersiell fördel får in ungefär 5 miljarder per år. Mottagarlicensen, som det numera kallas, får in 4 miljarder kronor varje år som ska användas till det allmännas bästa. Låter det mycket? Jag tror att det är allmänt känt att många i Sverige inte tycker om att betala tv-licensen. Men 65 % av detta går tillbaka till nya produktioner i Sverige.

Betal TV, där du får en digitalbox ifrån ett företag med tillhörande kanalkort som du själv valt, får in hela 7 miljarder kronor per år, fortsätter Hultén. Här är det inte mycket svenska produktioner som visas vilket leder till att inget går in i nya Svenska produktioner.

Om pengarna till Public Service skulle komma ifrån den vanliga skatten, dvs att en viss procent av skattepengarna skulle gå till Public Service så skulle det enligt Olof Hultén uppstå problem. Riksdagen är redan i dagsläget väldigt intresserade av vad SVT gör för Public Service pengarna. Och jag kan hålla med Hultén om att det kan kännas onödigt att ta upp programinnehåll och kommande produktioner med alla Sveriges politiker. Då tycker jag det är bättre att det sköts vid sidan om, med egen finansiering.

Enligt Olof Hultén finns det ytterligare ett par argument till varför Sverige ska ha Public Service systemet.:

1.       Den kommersiella marknaden klarar inte att motsvara samhällets behov av medietjänster

2.       Nationell kulturpolitik

3.       Små och stora länder har olika förutsättningar

Public Service är inte en enda sak utan många olika saker. Många anser att utbudet är gammalmodigt och ineffektivt. Men public service anses vara bäst på det som den kommersiella marknaden inte klarar av som exempel barn- och kulturprogram.

Vad skiljer Public Service och den kommersiella marknaden?

Jag kan se en tydlig skillnad i tv-tablån. På kanal 5 visas deras mest populära serier varje dag, inte heller vid bara ett tillfälle utan faktiskt två! På kanal 6 visas det dubbelavsnitt av mycket som Scrubs, Simssons och Family Guy. Hultén sa att på grund av lågkonjunkturen kommer det inte in lika mycket pengar till nya produktioner.  Detta beror på att inkomsten av tv-annonsering har minskat då företag inte investerar lika mycket på reklam längre. Jag hittade tyvärr ingen statistik som visar hur tablån såg ut innan nedladdningsökningen och lågkonjunkturen.

För att se vad som skiljer de olika kanalernas utbud åt följde jag Hultén tips och använde hemsidan ”Allt om media ”, tyvärr hittade jag bara siffror ifrån senast 2005, men även detta gav mig en ganska intressant bild. På SVT 1 kan vi se att det är Melodifestivalen som drar mest tittare, men även Så ska det låta ligger bra till.  På grannkanalen SVT 2 så är program som Livräddarna och direktsända sportaktiviteter ifrån Sverige som är populärt.

Men kanal 3 då? Där borde det väl synas en skillnad. Svaret ifrån denna undersökning är nej. Här är det ishockey, fotboll och efterlyst som dominerar, alltså svenska produktioner eller Svenskt allmänintresse. TV4 likaså, här är det äntligen hemma, beck och parlamentet som har flest tittare. Lägg märke till att dessa också är svenska produktioner.

Det är inte förrän jag kommer till kanal 5´s tittarsiffror som jag ser en skillnad i innehållet. Denna kanal domineras nämligen av CSI som än idag är något som visas ständigt på denna kanal.

Då jag inte har några senare siffror att titta på såg jag det intressant att kika närmare på dem ifrån 2002. SVT: domineras fortfarande av Melodifestivalen, Sport och Robinsson.

TV 3: ishockey-VM, Tomten är far till alla barnen och tre olik populära amerikanska filmer som visats på olika tillfällen under året.

TV4: Handbolls EM, fotbolls VM, Vem vill bli miljonär och Agnetas Nyårs-  och Smällkarameller.

TV5 : Vänner, Amerikanska långfilmsproduktioner, CSI, Big Brother

I tittartoppen av alla dessa kanaler under 2002 ligger Robinsson och Melodifestivalen. Resultatet av detta kan få mig att fundera på samma sak som Olof Hultén tog upp på föreläsningen ”Är Robinsson och Melodifestivalen public service?” Han tyckte att det var det eftersom Public Service ska behandla saker som får människor att prata om det. Och Melodifestivalen och Robinsson är något som verkligen alla pratar om. Vare sig man tycker om programmen eller inte så kommer man ändå att prata om dem. Diskussioner om Melodifestivalen är lika tidiga som nyheten om första julpyntningen i affärerna, dvs att det varje år börjar i Oktober med försnack. Under sommaren fortsätter fortfarande diskussionen med eftersnack. Robinson har sänts på olika kanaler, med början hos SVT, sedan ett år på kanal 3 och senast en säsong på 4an. Hur kommer det sig att dessa är villiga att visa samma koncept men olika säsonger?

Självklart kan det vara så att mycket hänt sedan 2005. Att de kommersiella kanalerna har alla tittare och att alla dessa tittar på utländska produktioner. Men det tror inte jag. Visst kan det ha ökat, men jag tror att det alltid kommer att finnas ett intresse för Svenska produktioner och SVT´s programutbud.

”Men, det är inte de enskilda programmen du egentligen betalar för. Det är oberoendet. Principen att kunna sända intressanta, bra, roliga, allvarliga, långa, korta, spännande eller angelägna program, oberoende av politiska eller kommersiella intressen. Det är möjligt tack vare tv-avgiften.”

Radiotjänsts hemsida http://www.radiotjanst.se/sv/Public-service/

Framtiden för Public Service

Nu när jag vet bakgrunden och konceptet bakom Public Service så kan jag inte låta bli att börja fundera över dess framtid. Nu när det finns enorma kanalutbud, en enorm databas även kallad internet som bland annat gör det möjligt till webbtv så vet inte jag hur Public Service kommer överleva. Inom områden som sport och de lite mer traditionella programmen tror jag de kommer behålla tittare, men jag tror att de har ett tufft årtionde framför sig. Dagens samhälle är dominerat av ord som ”modernt” och ”online”, två ord som jag personligen inte kopplar samman med Public Service.

Behovet att ha en verksamhet fri ifrån politiskt ställningstagande och reklam var en bra idé. För över 40 år sedan. Idag finns ett annat informationsflöde, människor är mer utbildade och vet själva var de kan söka information. Det var ett effektivt sätt att utbilda människor, utan att de själva egentligen visste om det för vid starten så fanns det inte mycket annat att lyssna på eller se på tvn.

Avslutningen vill jag bara klargöra att jag inte tycker att man ska ta bort Public Service. Men kanske lägga ner lite mer tid på att leta efter andra finansieringssätt än mottagarlicensen. Självklart ska alla ha möjligheten att se det, enligt radiotjänstens hemsida är årsavgiften 2076 kr per år som faktiskt är ganska mycket pengar.

Litteratur:

McChesney, Robert W (2001)Rich Media, Poor Democracy: Communication Politics in Dubious Times, New York: the new press

Hemsidor: (alla hämtade 2009-10-20 kl 14.00)

Radiotjänsts hemsida

Public service:  http://www.radiotjanst.se/sv/Public-service/

Siffrorna på avgiften:  http://radiotjanst.se/sv/Om-Radiotjanst/

Allt om media

Tittarsiffror 2005:  http://w1.545.telia.com/~u54500113/tittarsiffror.htm

Tittarsiffror 2002: http://w1.545.telia.com/~u54500113/tittarsiffror2002.htm

Att sitta på gästföreläsningen den 8 oktober var för mig ganska svårt. Efter 20 minuter in i föreläsningen flög genast tankarna iväg till min framtid. För att jobba som koordinator är något som jag ägnat många tankar år. Det är en av de största yrkesdrömmarna jag har.

Sveriges ordförandeskap

Elisabeth Idermark berättar om sitt arbete som Mötes Koordinator (MKO) nu när Sverige är ordförande i EU under hösten 2009. Under ett halvår ska 12 stycken MKO´s arbeta som event managers och samordna allt det praktiska runt 113 officiella möten. Arbetet pågår egentligen under ett helt år, då sex månader går åt till förberedelser medans den andra delen går åt till genomförande och kompletterande planering.

Uppgiften är inte att bestämma hur dagordningen ska se ut inför varje möte, utan hur processen ska gå till. En viktig uppgift är att se till att dela upp aktiviteterna över hela Sverige, att det inte bara sker i Stockholm. Därför var det möte så sent som förra veckan i Kalmar. Det ska inte heller bara handla om möten, utan att ge en djupare inblick i värdlandets kultur. Tillexempel anordnades ett besök på Ishotellet i Jukkasjärvi, som dock inte var igång men att de istället fick ”vargtass”, en traditionell dryck för ishotellet. Det finns många olika aspekter att ta hänsyn till inför varje aktivitet.  Ett exempel så finns det regler för hur mycket alkohol som får förtäras vid varje måltid. Kulturkrockar är en annan, det ligger i värdlandets uppgift att försöka skapa en djupare förståelse för dess kultur. Detta gör man bland annat som jag tidigare nämnt att sprida ut mötesplatserna över hela landet. En stad har svårt att representera ett helt land, därför tycker jag det är en bra idé att sprida ut det. Det gör att hela befolkningen får uppleva hur det är att vara ordförandeland och jag tror det ger en starkare gemenskap. En starkare gemenskap som i slutändan kan leda till mer förståelse för EU´s verksamhet.

En intressant aspekt med arbetet som ordförandeskap tyckte jag var att det inte tas några beslut. Istället går mötet ut på att byta erfarenheter och hjälpa varandra. Det låter som en underbar idé! Det är trots allt 27 länder med i EU, och alla kan säkert lära sig något av den andra osv.

Arbetet med den grafiska profilen har varit en viktig del då den ska närvara under ordförandeskapets alla möten. Alla som arbetar med ordförandeskapet ifrån Sverige ska följa en klädkod bestående av neutrala kläder med passande slips eller scarf som går ihop med logotypen och den grafiska profilen.  Den grafiska profilen är byggd med grund i klimat och ljus. Men även öppenhet, dialog och vardagsnärhet. Globens ljus är placerat vid Sverige, och ”S” som går över bilden ska symbolisera att de vill föra fram ljuset med utrymme för öppenhet och transparant.

Sveriges Grafiska profil                             Tjeckiens grafiska profil

En av de absolut viktigaste delarna av arbetet är presshanteringen. Idermark förklarar att pressen har en stor betydelse för ordförandeskapet. När parlamentarikerna anländer så brukar de oftast få en plats att stå på så de kan bli fotograferade. ”Familyphoto” är en gruppbild som organiseras för att få bilder på alla deltagarna. ”Handshake” är när alla deltagarna placeras i en U-formation så att pressen kan gå omkring och ta kort på dem när de skakar hand med varandra. Ett arbete för Idermark är att dela in varje mötesplats i sektioner, där deltagarna får vara, där pressen kan vara osv. Fälten markeras med olika färger på kartan, sen får alla ID-kort som passerkort till de platser de har behörighet.

Ett drömyrke eller en felaktig uppfattning?

Egentligen har jag nog omedvetet haft min dröm sedan gymnasiet då jag började engagera mig i Arenan, en plats för Faluns alla ungdomar. Jag fick upp ögonen för Arenan under mitt första år på medieprogrammet, då jag fick i uppgift att skriva ett reportage om verksamheten för vår skoltidning aidem. Efter det var jag fast. Jag jobbade ideellt varje tisdag efter skolan i deras café, och de fredagar jag kunde så jobbade jag extra på deras events som konserter, temakväller osv. Jag tänkte inte på då att jag faktiskt ville jobba med detta, att det låg inom området ”media”. Jag är fortfarande inte helt säker på om det verkligen gör det, men det är vad jag vill. Jag säger inte att jag vill jobba enbart inom verksamheten som bedrivs på Arenan, som är en offentlig verksamhet planerad av Falu Kommun.

Att jobba med events är något jag senare fick djupare insikt i när jag under första året på HIK började arbeta med ESN (Erasmus Student Network). Genom åren har vi genomgått strukturförändringar, nya arbetsområden, konfliktlösning, mer aktiviteter och så vidare. Jag har lärt mig massor av att jobba i denna styrelse.

I början av nästa månad ska ESN anordna NEP (Northern European Plattform) ett event som kräver stor förberedelse. Ungefär 100 deltagare ska under fyra dagar ha möten och workshops, men även boende, mat, transportmöjligheter, lite finare middagar osv. Det är säkert tusen saker att tänka på, något som jag personligen inte haft så mycket inblick i. Det enda jag vet är att vi nu håller på och samlar in pengar för att kunna genomföra detta påkostade event. Ett event som faktiskt har många likheter med Ordförandeskapet, även om NEP är i en mindre skala.

Jag kan ibland ligga uppe en hel natt och tänka på hur man kan utveckla Arenans verksamhet, vad man kan göra, och olika alternativ på hur man kan göra. Trots att jag inte ens jobbar där just nu! Det finns oändliga möjligheter på detta ställe, och ett av deras mål är att få med ungdomarna i utvecklingen.  Att jag trivdes så bra med båda ESN och Arenan får mig att inse att ett yrke som jag gärna skulle vilja ha i framtiden är förlagsredaktör, att få vara med i alla de stadier som får ut böcker på marknaden. Detta är ett drömyrke för att jag skulle få jobba med events, men även skrivande som är något som jag alltid älskat i alla former som musik, film och böcker. Att planera releasefester eller bokturneringar ser jag mig själv göra om fem år i någon form. Detta om något är att vara en koordinator. Eller? Jag är inte helt insnöad på just detta yrke, men jag tror att det är något som skulle passa mig själv bra.

Avslutningsvis vill jag bara göra samma sak som till Svensson. En stor applåd till alla de 12 MKO´s, ni får ett komplicerat arbete att flyta på!

Trots att kommunikation är en av de viktigaste aspekterna i dagsläget för företag är det många som inte vet vad en kommunikatör gör. Svensson förklarade att alla verkar tro att de kan klara av jobbet, så det kommer in många ansökningar ifrån journalister, marknadsförare och till och med lärare.

Sara Svensson arbetar på Kalmar kommun som informatör eller kommunikatör, kalla det vad du vill. För att bara vara åtta personer som jobbar inom ”informationsenheten” finns det massor att göra. Informatören fungerar som en länk mellan organisationen och dess olika målgrupper. Dess största målgrupp är invånarna i Kalmar kommun, men är inte dessa egentligen arbetsgivarna? Hur som helst är det intresset hos denna målgrupp som är den viktigaste uppgiften. Denna målgrupp är nog en av den största och bredaste målgrupp man kan ha som organisation, det finns ett antal olika intressen att ta hänsyn till.

En del av arbetet som informatör är att sprida information och bevaka omvärlden för organisationen. Detta så att organisationen kan reagera på förändringar som händer eller liknande saker i omvärlden som kan påverka verksamheten. En annan uppgift avi arbetet är att vända något negativt till något positivt, som kan bli en fördel. Svensson tog upp ett exempel där två barn skulle omhändertas av socialmyndigheten, något som övriga familjen gick ut i medierna om. Allmänheten blev upprörd och fundersam på varför detta skedde. Men självklart fanns det en anledning, det är inte socialmyndighetens uppgift att hitta på orsaker. De som gjordes var att kommunen gick ut med datum för omhändertagandet, något som ledde till att medierna var på plats och fick se hur barnens tillvaro såg ut. På så vis fick allmänheten en insikt i situationen, ändrade därmed inställning och tackade socialmyndigheten för att de slutligen ingripit.

Skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn är många och stora. Inom den offentliga sektorn måste du kunna redovisa allt du gör. Detta på grund av offentlighetsprincipen. Du behöver aldrig ljuga, och du får framföra dina åsikter som dina egna. Men svårigheterna inom yrket är också många, när du arbetar för allmänhetens bästa är ekonomin väldigt begränsad. Du ska lyckas med att åstadkomma mycket med lite resurser. Den största resursen är de engagerade människorna som bryr sig om de andra, och vill åstadkomma en förändring. Ta vara på dom!

Att vara informatör i en offentlig verksamhet har varierande arbetsuppgifter då det är en blandning mellan lärare, journalist, marknadsförare och layoutare. Men en uppgift som aldrig försvinner är den som Svensson ser som mest motiverande, möjligheten att förändra omvärlden! När tidigare gjorde ett besök på dagis så frågade hon barnen i klassen om de kunde tänka sig att jobba inom kommunen. Svaret blev ett samstämmt”nej”. När hon då ställde frågan om vad de faktiskt ville bli så var det brandmän, dagisfröken osv. Men detta är ju jobb inom den kommunala verksamheten!

Uppenbarligen finns det ingen förståelse för vad man som informatör eller kommunikatör på kommunen gör!

Om jag skulle bli frågad om jag ville jobba inom den kommunala verksamheten så skulle svaret bli ”vet inte”. Att ha den positionen som Svensson har låter ju onekligen mycket varierande och roligt, men svårt. Att veta lite om allt är nog en svår uppgift, och du kommer snabbt få skit om du inte har koll på allt när journalisterna hör av sig. Det som du gör rätt kommer inte många att uppmärksamma, men det du gör fel kommer publiceras överallt, och spridas snabbt. Självklart älskar jag utmaningar, men ibland kan det vara skönt att ha huvudet en bit ovanför vattenytan. En slags backup eller reserv, men finns det tid för detta inom informatörsyrket? Hmm, kanske inte.

“Another important issue is that the digital compression techniques allows for a much more efficient use of bandwidth; a far greater volume and range of services can be conveyed digitally than was possible with analogue technology.

So the spread of digital technology is affecting media production, distribution and consumption patterns, with knock-on effects for advertising. Digitalization has also facilitated a greater “convergence” or overlap in the technologies used by the broadcasting, telecommunications and computing sectors. An increasing number of homes are connected to high capacity communication networks and are using the internet through their PC´s, telephones and, in some cases, their television set. “

Doyle Gillian (2002) Understanding media economics sid 142

Som informatör gäller det att alltid vara beredd på utveckling och förändring. Samtidigt som medievärlden blev större, blev bördan som informatör tyngre. Mer saker att hålla koll på. Det interna arbetet hos Kalmar kommun består av en personaltidning, hemsidan, upprätthålla informationsnätverket och se till att alla får den information de behöver. Att visa att det inte är bara är ledningen som ska ta del av viktig information, och med detta ha makten, så släpper man in alla i förändring och utveckling och får därmed engagerade och kreativa individer. Intranätet som tyvärr inte fyller sin funktion just nu, så den är av högsta betydelse att få igång.

Som ovanstående citat framhäver så är det viktigt att hitta nya kommunikationskanaler. Information är en av de viktigaste delarna i samhället. Enligt mig alltså. Jag vill veta vad som händer, när det händer och vem som sagt att det kommer bli så. Utan information skulle mål, strategiska planer och samarbete försvinner. Kommunikation och information är oerhört viktigt.

En informatör har en viktig uppgift, och ännu större om det är under en offentlig verksamhet. En offentligverksamhet som jobbar för att förändra invånarnas tillvaro. Snälla låt någon med kvalificerad utbildning utgöra denna uppgift! Annars kommer vårt kommunikationsuppbyggda samhälle bryta ihop.

Avslutningsvis vill jag ge en stor eloge till alla ni informatörer. Jag visste inte själv allt ni gör, men ni när jag vet är jag imponerad!

Vi som är inne på tredje året på Media Management har nu uppgiften att försöka knyta ihop allt vi lärt oss här i Kalmar. Men även mer än så, tidigare erfarenheter, tankar, reflektioner och åsikter ska väga tungt på denna blogg. Media och samhället är en viktig del av vårt framtida arbete. Hur ser verkligheten ut? Hur jobbar man med media i praktiken?

De föreläsningar vi har under de kommande veckorna kommer ligga som grund för skrivandet. Ett skrivande om medier. Samhället. Verkligheten.

Medierna i samhället.

Håll dig uppdaterad!

Michaela Gnojek

Mem 07

8/10- 09