Mediebloggen

Jag såg när jag kom tillbaka ifrån Stockholm att man även skulle ha gjort ett sammanfattande inlägg med förklaring varför det här varit bra och vad jag lärt mig. Då jag helt enkelt inte hade tillgång till internet under min helg i Stockholm där jag fick pröva på att jobba som Co-organizer får jag helt enkelt göra det nu. Ursäkta förseningen.

Överlag har kurserna vi haft denna höst varit väldigt givande för mig. Kanske är det för att jag vet att det är sista året som jag kan koncentrera mig bättre på lektionerna. Eller så är det så att dessa tre kurser varit mer givande än de föregående så att det är roligt att gå till skolan igen. Upplägget på denna kurs har varit väldigt bra, men jag tror att jag i början ville lite för mycket än det fanns tid till. Jag har ägnat mycket tid åt att få mina inlägg så bra som möjligt med hjälp av föregående kurser och erfarenheter, så i slutet blev det inte mycket tid över.

Jag har lärt mig massor! Jag ha fått se hur det fungerar i den verkliga världen med olika saker. Public service hade jag ingen aning om hur det fungerade, men jag visste vad det var eftersom det eviga tjatet om tv-licensen hörs dagligen. Vad de på Kalmar Kommuns informationsavdelning håller på med visste jag redan till stor grad, eftersom det är mitt fadderföretag. Däremot visste jag inte hur pass stor betydelse offentlighetsprincipen har för olika organisationer.

Juridik är något jag hade tänkt läsa efter mina år på Media Management i samband med psykologi, då jag tycker att detta är två viktiga delar inom Management som jag kommer behöva i framtiden. Under de två föreläsningstillfällen vi hade tyckte jag personligen att det var ganska svårt att koncentrera sig då det akademiska språket är svårt för väldigt många. Därför var det under övningar och redovisning som jag lärde mig som mest.

Mest givande för mig var nog föreläsningarna om Struktur och makt, möteskordinator och det digitala samhället. Det var även intressant att se Sveriges utveckling gällande genusfrågan.

Så nu kära läsare tackar jag för mig. Det här var det sista inlägget så jag hoppas att jag nått upp till era förväntningar! På återseende, Michaela Gnojek.

Anneli Ekelin kom som avslutande föreläsare för oss i Media Management i syfte att förklara eDeltagande. I ett försök att fördjupa demokratin så flyttar man över många offentliga organisationer till internet. Här hoppas man kunna skapa en interaktion och delaktighet. Information, granskning, gruppkommunikation och kommentar är nagot som medierna ska bidra med enligt Hadenius och Weibull (2008) För att börja föreläsningen tar Ekelin upp frågan ”Är det någon skillnad på deltagande och delaktighet?”. Jag tror att det är en enorm skillnad. Man kan delta i olika saker såsom skolan, jobbet osv. men om man går dit och bara sitter av tiden är du inte delaktig. Det blir du först när du verkligen börjar jobba med något, tar upp diskussioner eller engagerar dig i frågor på jobbet eller i samhället. Att vara medborgare idag innebär att du har rättigheter men även skyldigheter. Ett aktivt medborgarskap innebär att du bidrar till samhällsutveckling. Detta ses som en skyldighet, att upprätthålla ett bra samhälle med demokrati. Hur gör man då detta? Ska man tvinga de som inte vill engagera sig att ta ståndpunkt i olika ämnen som inte intresserar dom? Kanske är lösningen den att vi i skolorna inrättar utbildningsprogram om hur ska man bete sig som medborgare? Hur ska man få fler engagerade i till exempel kommunernas arbete? Tidigare har man försökt att hålla möten i spridda lokaler för att få en större medverkan i vad man ska investera pengar i osv. oftast är det samma personer som kommer på dessa möten. Det kan ibland vara svårt att hålla sig engagerad i frågor som inte ingår i det dagliga jobbet. När man väl kommer hem på kvällen vill man säkert koppla av, umgås med barnen, städa eller tvätta, osv. Tar man bort tidsstyrning och att man istället kan gå in och delta på internet när man själv har tid tror jag att man öppnar dörrar för allt fler. Som sagt så vill inte alla engagera sig, sen finns dom som vill engagera sig men inte vet var de ska vända sig. Idag tror jag att det är lättare att hitta de som verkligen är drivna och engagerade. Jag har personligen aldrig varit vidare engagerad i hur kommunen ska använda sina pengar. Däremot har jag nu under hösten blivit studentrepresentant inom Referensgruppen för Internationalisering på Högskolan i Kalmar. I denna grupp sitter jag tillsammans med representanter ifrån de olika institutionerna samt International Office. Det som vi just nu jobbar med är ett strategidokument för internationalisering som ska fungera som riktlinjer för hela Linnéuniversitetet. Tillsammans med en grupp ifrån Växjö som har samma struktur och uppgift som vår i Kalmar går vi gemensamt igenom strategidokumentet för att få det att fungera för alla. Alla måste ha möjligheten att ta del av aktiv samhällsinformation. Men gör man verkligen detta genom att flytta det till internet? För att medborgarna ska vara fortsättningsvis aktiva krävs det ett par saker enligt Ekelin. Aktiva politiker som uppmuntrar till aktiva medborgare istället för att sucka över ännu en stark åsikt att ta ställning till. Nya processer och former där medbestämmande får ett större utrymme, något som hänger ihop med att det måste finnas nya sätt att kommunicera och lyssna på vad andra tycker och tänker. Ekelin tog upp att till exempel bloggarna är ett nytt medium som många kan ta till sig, något som även många andra föreläsare inom denna kurs varit inne på. I Sverige har bredbadet öppnat vägar för deltagande medans England använder digital tv för samma syfte. En viktig diskussion inom delaktighet är hur de olika aktörerna förhåller sig till varandra. Exempel hur kommunicerar myndigheterna med medborgarna, lyssnar medborgarna på andra medborgarna och hr prioriterar politikerna medborgarnas synpunkter? Blir det så att det kommer bli ett ökat förtroende för varandra och därmed en minskning i klyftan mellan politik och allmänhet? Vilka hamnar utanför eller väljer att inte delta? Hur kan man nå denna grupp och få dom att känna ett behov av att engagera sig? Ekelin rekommenderar att man ska försöka aktivera medborgarna i ett tidigt skede. Detta kan man göra genom att ha olika politiska temadagar i skolan eller referensgrupper. Det är bättre att låta en förändring ta tid medförankring i praktiken än att ha toppstyrda förändringsinitiativ. Litteratur: Hadenius, Stig & Weibull. Lennart (2008) Massmedier – Press, radio och TV i den digitala tidsåldern. Stockholm: Bonnier

Eva Jönsson ifrån Högskolan i Kalmar skulle under ett par veckor ge oss en bas gällande juridik i Sverige. Till en början förklarar Jönsson att juridik inte är exakt sanning, utan att det beror på hur man tolkar informationen. Det finns alltid två sidor av samma mynt försvaret och åklagaren. Detta är något som enligt mig gör juridik föreläsningarna ännu mer komplicerade. Det gäller alltså att vara inläst mycket på många olika saker. Innan den här kursen hade jag självklart hört talas om offentlighetsprincipen, tryckfrihetsförordningen och personuppgiftslagen men jag hade ingen aning om hur mycket som påverkades av detta.

 

Jag tror att många tycker att det är självklart att man får uttrycka sig i medierna utan att någon myndighet kan reglera. Eller att medierna får trycka nästan vad de vill. Medierna ska int eheller publicera personuppgifter och bilder hur som helst, det vet väl alla? Men detta har inte alltid varit en självklarhet! I Sverige är det fyra olika grundlagar som fungerar som grundnormer. Låt oss gå igenom dem lite kortfattat en och en. Regeringsformen tar bland annat upp maktfördelning och har funnits sedan 1975.

 

” All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. ”

1§ regeringsformen.

 

Tryckfrihetslagen, en av Sveriges grundlagar har varit med sedan 1949. Denna lag tillsammans med  Yttrandefrihetsgrundlagen ifrån 1992 ger oss i Sverige rätten att uttrycka tankar, åsikter och känslor. Nej, inte bara i din hemliga dagbok utan även i medierna med biofilmer som begränsning.

 

”Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.”

1§ Tryckfrihetsförordningen.

 

Successionsordningen är den äldsta av våra grundlagar då den varit med i nästan 200 år. Det är nog inte så konstigt att lagen följt med så pass länge då den faktiskt handlar om hur tronföljden ska struktureras.

 

Ett av de tidigare inläggen handlade om makt och struktur, ett perspektiv som verkligen hänger ihop med juridiken vi nu lärt oss. Om vi inte hade någon lagstiftning att ta hjälp av när medierna gått över gränsen som skulle vi få svårt att se vad som är sant eller falskt som i tillexempel med gruppuppgiften där Gudrun Schyman påstods ha spelat in en porrfilm. Ett annat exempel som dök upp under gruppredovisningen var yttrandefriheten när en pastor uttryckte sin motvilja mot homosexuella. Då detta gjordes med ståndpunkt i bibliska texter var det osäkert om det var straffbart eller inte.

 

Fundera på hur det skulle se ut om medierna inte hade yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen att ta hjälp av. Då skulle nog inte mycket publiceras då de skulle vara rädda för att uttrycka sig om många händelser i dagens samhälle. Personuppgiftslagen är med för att se till att det inte är kränkande uppgifter som publiceras, jag tycker det är bra att det finns begränsningar faktiskt. Vem gör inte det? Frihet under ansvar tror jag passar ganska bra på dagens mediesamhälle i Sverige.

 

Källa:

Olsson A (2006) yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Studentlitteratur: stockholm.

Edmund Burkes(1756) hävdade i samband med föregående citat även att ”Det sublima är förknippat med styrka och manlighet”. Britt – Marie Ringfjord åtog sig uppgiften att upplysa vår klass om genus och medier under ett föreläsningstillfälle.

Sverige brukar ibland kallas för demokratins vagga. Men i jämförelse med andra länder var vi bland de sista att ha jämlik rösträtt. Det är ett begrepp som innefattar både klasskillnader och kvinnor. Mary Wollstonecraft är en brittisk författare som Ringfjord tog upp under föreläsningen. Wollstonecraft har haft en varierande produktportfölj då hon skrivit inom ett antal olika genre. Hennes mest kända verk är Till försvar för kvinnors rättigheter där hon förde fram sina synpunkter om män och kvinnor. Denna blev en av grundtexterna för feminismen.  Visste du förresten att det var Wollstonecrafts dotter Mary Shelley som skrev berättelsen om Frankenstein?

Ringfjord påminde oss om att vi inte fick glömma bort männens kamp i feminismen. Hon menade att för varje kvinna som kämpade för sina rättigheter fanns det män som kämpade för sin systers, kusins eller mammas rättigheter. Denna aspekt tror jag är något som ofta glöms bort. Ringfjord fortsatte att väcka tankar hos oss genom att fråga varför det inte är några män inom ridsporten eller tjejer inom speedway. Beror det på att det inte finns något intresse i tidig ålder eller för att andra intressen dyker upp allt eftersom? När man pratar om fotboll så är det allmänt accepterat att man talar om herrfotboll utan att behöva säga hela ordet. Säger man däremot fotboll om damfotboll är det enligt samhället helt fel användning av ordet. Det råder en klar underrepresentering av kvinnor inom sport-eliten både inom antal deltagare och lönnivån.

I praktiken

Edström (2002) beskriver utvecklingen inom medierna och makthavare som en ökning av kvinnor i utbudet. En global studie visade att Sverige faktiskt ligger lite bättre till och att förändringen är på väg. Antalet procent kvinnor som är med i nyheter som intervjuobjekt ligger globalt på endast 18 procent. Sverige har mellan 25-35 procent beroende på vilka medier som studeras. När jag tidigare under hösten gjorde en radiointervju med mitt fadderföretag Kalmar Kommun var ämnet baserat på ovanstående bok. Jag frågade då den kvinnliga informationschefen om hur hon såg på uppdelningen mellan män och kvinnor inom kommunen. När hon inte riktigt förstod vad jag menade så bytte jag spår och frågade istället om hon tror att hennes roll sett annorlunda ut om det varit en man som var chef istället för henne. Då sa hon att det fanns informationschefer som var män på andra håll i landet, men att de insisterade på att kallas för ”direktörer” istället för ”informationschefer”. När vi fortsatte att kartlägga ämnet frågade jag var hon trodde att en förändring måste ske, hos varje individ, hos medierna eller i samhället. Hon sa då lite starkt uttryckt att om vi låter männen bestämma så kommer de att strukturera samhället som de själva vill ha det. Informationschefen upplever att det fortfarande finns en uppfattning om att kvinnans uppgift är att ta hand om barnen. Hon berättar om ett möte hon deltog i förra året där kvinnliga chefer var underrepresenterade. När mötet drog över på tiden var det först en manlig chef som var tvungen att gå för att han skulle hämta barnen, något som fick de andra deltagarna att nästan applådera av beundran över att han var en så pass bra familjefar. När en kvinna en halvtimme senare skulle skynda sig iväg för att hämta barnen fick då minsann inte hon någon applåd för att hon var en bra mamma åt sina barn. Istället fick hon uppfattningen av att de faktiskt hade förväntat sig att hon skulle gå tidigare eftersom det är vad som förväntas av alla kvinnor.

Under vår föreläsning med Elisabeth Idemark angående Sveriges ordförandeskap i EU visade hon några pressbilder på deltagarna. En snabb titt på bilderna och vi kunde snabbt se vilka som var underrepresenterade i processen. Idermark förklarade att om en förändring ska ske så krävs det inte att medierna tar ställning. Istället krävs det att samhället och varje individ i det samhället blir villiga att förändra. I slutändan är det de som röstar som bestämmer vem som ska delta och det är här den viktiga delen ligger. Man kan inte låta bli att välja och sen klaga på de som valdes. Har man ett intresse att se mer kvinnor inom liknande händelser så får man helt enkelt se till att lyfta fram fler genom att lägga sin röst.

“Feminists have for decades challenged mass media portrayals of women by forming independent media sources and channels […]”  Curran & Gurevitch (2005 sid 338). Det här är något som jag inte förstår. Numera känns det som att den grundläggande anledningen hos feminister har blivit helt förändrad. När de för längesedan stred för rösträtt och jämlikhet känns det idag som om många visar sin ståndpunkt genom att till exempel sluta raka sig under armarna. Det här ser jag som en helt annan del av feminismen. Det känns mer som ett uppror mot dagens samhälle som har satt vissa standarder på unga kvinnor.

 

Källor:

Burkes Edmund ( 1756) A Philosophical Enquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful

Curran James & Gurevitch Michael (2005) mass media and society, London: Hodder

Edström Maria (2002) mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv, SNS förlag: stockholm

Mary Wollstonecraft:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mary_Wollstonecraft#A_Vindication_of_the_Rights_of_Men_.281790.2

9

 

Varje föreläsning får jag nu känna mig som klassens idiot. Varför har inte jag med mig bärbara datorn med mig som alla andra i Media Management? Nu är det nämligen så mina kära klasskamrater, att min dator bara inte är stor och klumpig, utan även på väg att ge upp. Det är knappt så alla tangenter fungerar och bara att starta den tar nästan 10 minuter. Visst att informationsteknologin har gått framåt, men jag gillar att skriva med penna på papper.

Alla nya teknikinnovationer genomgår enligt Hertzman tre olika faser. Den första fasen är baserad på en stark övertro då man tror att det inte finns några begränsningar alls med den nya innovationen. Teknik som kan lösa alla världens problem är något som dagligen verkar vara övertron på innovationer, undrar vad man trodde om radio, tv, telefon eller elektriciteten över huvudtaget. När järnvägen kom trodde man att man skulle kunna resa obegränsat och därmed på bättre förståelse för andra kulturer. I detta stadium är möjligheterna oändliga.

I nästa stadium får man en stor reality check när man inser att möjligheterna är begränsade. Visst finns det många möjligheter och lösningar med innovationer. Men det finns även många svårigheter och hot. Så i den här fasen inser man med besvikelse att innovationen är begränsad.

När besvikelsen gått över så kommer realismen. Man börjar acceptera svårigheterna som begränsningar och möjligheterna som utveckling eller förändring. Här är vi idag, men ingen vet var vi är nästa vecka. Hur kan vår innovation implementeras i samhället och utvecklas fortlöpande i fortsättningen?

Vid Internets start trodde man att det inte skulle finnas plats för alla inom det nya mediet.  Därför blev det en kapplöpning, nästan som störts är först. Sist är i detta sammanhang samma sak som att inte komma med alls. De visionerna man hade om internet då är en självklarhet för oss idag.

Radio och TV var tidigare två medier som gav gemensamma referensramar. Vad är det som förenar oss idag? Det har skett en stor förändring sedan 1980-talet. Som jag var inne på i ett av mina tidigare inlägg så har vår mediekonsumtion bara förändrats med 15 min. Alltså tror jag att vi tittar på tv lika mycket, men att det finns mer som faller oss i smaken när det gäller utbud. Tv och radio har fortfarande genomslagskraft, men kanske inte lika mycket som tidigare. Med Tv och radio så tar du oftast upp ämnet dagen därpå under lunchrasten eller vid kaffeautomaten. Med till exempel facebook eller twitter får du respons inom ett par timmar på den länk eller kommentar du publicerar. Massmedierna styrde tidigare vårt utbud vilket ledde till att alla tittade på samma saker. Då massmedier riktar samma sak till många, medans Internet erbjuder stor valfrihet till få börjar trenden där massmedierna styr att ändras. Spotify till exempel kan erbjuda ett större sortiment även om det inte är mainstream musik. Ett annat medium som erbjuder det mesta inom musik, film eller liknande är såklart youtube.

Enligt Hertzman är det mesta som produceras inte hitlåtar men det finns ändå personer som är intresserad av musiken. De låtar som blir hitlåtar måste ”bära” de låtar som har en smalare publik. Nischmarknaden kommer inte ersätta massmedierna men de fungerar som ett komplement. Ungefär som radio och tv, som jag personligen anser komplettera varandra väldigt bra. Vill jag lyssna på musik så slår jag på radion och vill jag koppla av framför tvn så är det mest program och inte musik som fungerar bäst då.

 

Teknologins utveckling

Hvitfelt och Nygren (2005)diskuterar de olika synsätten på mediernas utveckling. Tydligen finns det två tydliga uppdelningar mellan optimister och pessimister. Det är egentligen två sidor av samma mynt där den ena sidan ser hur människor blir mer allmänbildade och kommer närmare makten. Pessimisterna ser hur de nuvarande medierna dör ut och hur klyftorna av information blir större. Dagens mediesamhälle växer och blir större i takt med teknikens utveckling. Mediesamhället är på väg att bilda en värld av överflöd, men jag tror inte att det enbart är medierna. Däremot tror jag att det är teknologi i allmänhet.

Jag minns när jag var lite yngre och fick tv på mitt rum för första gången. Med de markbundna kanalerna kunde jag nu se på tv och inte bara vhs. Om jag ville se amerikanska produktioner så var det helgerna kl 21 som gällde på TV4. Eller om jag bestämde mig för att gå med en kompis på bio, vilket var lite problematiskt då vi bodde utanför stan mitt i skogen. Att ta sig till och från biografen var något som våra föräldrar inte verkade bry sig om när de letade villor i mitten av 80-talet. Därför blev det helt enkelt så att det mesta vi såg på tv var svenska program. Nu när jag som student bor i en lägenhet i centrala Kalmar är tv utbudet en aning större, nu har jag inte längre enbart de markbundna kanalerna utan ett bredare sortiment. Som den tv tittare jag är betyder tiden och dag ganska mycket för mig. Eftersom de olika play- sortimenten på nätet inte har upphovsrätt för de utländska produktionerna är jag fortfarande bunden att följa tv tiderna. Man kan lugnt säga att utvecklingen nått längre, och därför väntar jag med spänning på när play funktionen även innehåller utländska material som mina favorit serier Greys Anatomy, One Tree Hill och The Mentalist.

I vår första kurs på media management fick vi lära oss spridningen av innovationer. Uppdelningen är mellan innovators, tidiga adopterare, tidig majoritet, sen majoritet och laggards. Jag kan på en gång börja med att erkänna att jag inte är vidare positiv till ny teknologi, så jag är sen majoritet skulle jag tro. Men det är mest för att teknologi inte gillar mig. Teknologi som jag har kontakt med har en tendens att bara självdö efter en kort tid. Jag tycker att det är väldigt användbart att ha en iphone. Men varje gång jag ska låna en av en kompis (om så bara för att ringa ett kort samtal) så krånglar den. Varje gång. Jag har haft mobiltelefon sen jag var 16, och minst en gång per år måste jag byta telefon av olika anledningar. Är det för att kvalitén har sjunkit och att mobilen har blivit förbrukningsvaror, eller för att jag inte har någon som helst respekt för dyra saker? Det kan jag inte svara på, men med tanke på hur alla tittar snett på mig när jag berättar hur många mobiler jag haft så tror jag att det är en kombination.

För bara några år sedan när man skulle resa iväg med familjen någonstans så tog man ut kontanter innan man åkte och delade sedan upp den mellan resenärerna. Detta på grund av att om någon blev av med väskan eller liknande så skulle inte hela familjens pengar vara borta. Bättre att sprida ut det mellan alla. Numera när man reser tror jag att det är vanligare att man bara tar med sig sitt VISA kort, något som fungerar i nästan alla butiker, hotell och bankomater. En tydlig effekt av vårt digitaliserade samhälle.

Det här inlägget kanske upplevs som lite rörigt, men jag kände att jag varit inne på ämnet digitala samhället på alla mina andra inlägg. Antagligen för att dagens samhälle är ett digitalt orienterat och att det drabbar både medier, företag och allmänheten.

Källor

Hvitfelt & Nygren (red) (2005) På väg mot medievärlden 2020, Studentlitteratur: Lund

Schengen:(hämtad 3/11 09 kl 12.30)

http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Schengen/

 

På dagens föreläsning med Jens Cavallin angående ämnet medier, struktur och makt tar han upp ett välkänt namn förknippat med medier och makt. Silvio Berlusconi, italienaren som både varit mediemogul, politiker och finansman. På meritlistan ser vi att han inte bara suttit som premiärminister två olika tillfällen, april-december 1994 och 2001-2006. Att han även hunnit med att vara ordförande för Europeiska Unionen får mig att fundera hur han gör. Vilka politiska argument, finansiella investeringar och ägandet av medier har gett honom möjligheterna?

Under föreläsningen sa Jens Cavallin en väldigt underlig kommentar ”jorden är platt, eller?”. Jag tror att han med det påståendet försökte få igång en diskussion i gruppen angående makt och struktur. Från början trodde man att jorden faktiskt var platt och att man kunde trilla över världens ände om man seglade för långt. Vem har makten att strukturera majoritetens uppfattning om rätt och fel eller samhällets religiösa övertygelser?

 

Om jorden är platt så har ägandet ingen betydelse för innehållet. Men vi vet nog alla smarta mediestudenter att det faktiskt är tvärtom. Ägandet har betydelse för innehållet, därför tar fler och fler verksamheter i Sverige avstånd ifrån politiska partier och andra maktutövare.

 

Marknadsförhållandena har ingen betydelse för mångfalden i utbudet. I Sveriges marknadsförhållanden kan man lätt se fler monopol i förhållande till andra länder. Svenska spel, Statens Järnvägar, Systembolaget, SF Bio, Apoteket kan vi nämna för att hålla det kort. Nog påverkar SF minsann vad som ska finnas på tablån, hur många svenska filmer visas det egentligen på bio jämfört med de populära storfilmerna ifrån USA. Jag funderar en längre tid på hur det ser ut i resten av Norden. På Finlands biograf Finnkino ser man lätt att uppdelningen är lika som i Sverige. Dvs ett par finska filmer, men mest amerikanska storfilmer som Julie och Julia, This is it, The Ugly Truth, Up, för att nämna ett par. På Danmarks nyhetsbrev är det lika fördelat som i de föregående två, mestadels Hollywood produktioner men såklart ett par danska långfilmer.

 

Bakka m fl (2006) tar upp de olika metoderna som man kan använda för att utöva makt. Belöningar, tvångsmedel, attraktioner, legitimitet, expertis är de grundbegrepp som används vid maktutövning. Men vad innebär makt, egentligen? Är det att någon annan bestämmer över vad jag ska göra? Kanske är det så att jag får bestämma vad andra ska tycka eller tänka. Under lektionen diskuterade vi vad som är just nu är så kallade trendsättare de som sätter ramarna för vad vi ska prata om. Lokaltidningen, de rikstäckande tidningarna eller kanske Internet med de olika communities just nu som facebook eller lunarstorm för sex år sedan. Vad är det egentligen som påverkar mina åsikter? Jag är personligen mer en tv-tittare än en tidningsläsare. Så jag får mestadels mina samtalsämnen ifrån kvällens tv-tablå. Rent logiskt blir det så att jag diskuterar de galna mammorna i Mammas pojkar, de fräcka skämten ifrån Parlamentet eller heminredningstipsen ifrån Äntligen hemma.

Som jag i ett tidigare inlägg om offentliga och privata verksamheter diskuterade dess skillnader, kan vi nu återgå till ämnet genom att diskutera makt. Lättast då är att diskutera samhällets makt över de offentliga och de privata verksamheternas makt över samhället. Den privata sektorn kan höja priserna och skapa rent av ett falskt behov hos oss konsumenter, en situation där vi upplever att vi är i dagligt behov av deras produkter. De offentliga har vi vanliga medborgare mer makt över då de arbetar för vårt bästa. Därmed har vi rätt att via offentlighetsprincipen kräva att få se offentliga handlingar. Detta för att medborgarna ska kunna ha koll på myndigheternas agerande.

 

Enligt Ford m fl (2006) påverkar innovationer inom olika områden alla företag, stora som små. Inom nätverket säger dom, men jag tycker att detta även går att applicera på medierna. De kan sägas ingå i ett osynligt nätverk eller samma marknadsområde. Denna effekt handlar om såväl innovationer, åsikter, värderingar, tillvägagångssätt osv. Att nätverket är en viktig aspekt för varje verksamhet är även något som Mattelart m fl (1998) håller med om. I inledningen nämnde jag Silvio Berlusconi som en stor mediemogul i Italien. Fininvests ägare började inom byggbranschen som senare ledde till ägandet fotbollslaget Milano 2. Vad har Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri och SF gemensamt? De ingår alla i samma mediekoncern –Bonniers ifrån 1867. Detta är inte monopol, men det är för mig det första steget. I Sverige är det inte förbjudet att ha monopol, vilket ni säkert förstått redan. Hur bra skulle det fungera om det enbart var monopolägande i Sverige? Som jag tidigare sagt så tror jag att alla medier påverkar varandra och att det är mindra bra om alla har samma ägare. Om man äger något så har man enligt mig rätt att bestämma över det. Detta gäller nästan allt i livet. Om jag som tidningsägare väljer att inte publicera en sak så får jag stå för det, lika blir det om jag skulle välja att publicera något som kan förarga andra. På så viset kan mediemogulerna kontrollera vad som uppmärksammas. Om det inte blir en nyhet kommer ingen höra om det.

 

En annan viktig frågeställning är om vi verkligen borde ha staten som medieägare. Jag kan personligen tycka att vi borde hålla statens inflytande ifrån medierna. Det behövs utomstående personer för att vara så objektiva som möjligt. Hur skulle vårt samhälle annars se ut? Statens uppgift är mer att bibehålla ett neutralt samhälle och tjäna allmänheten. Som jag var inne på i ett av dom första inläggen angående public service så har begreppet mångfald många olika betydelser. Det kan vara kulturellt, språkligt, ursprung, ägande eller till och med åsikter.  Det gäller att ha en dynamik i organiseringen tror jag.

 

Vi diskuterade efter lektionen om vad som ska hända oss när vi blir företagsledare inom media. De inte vidare hoppfulla åsikterna var att vi antingen kommer bli omkörda eller uppköpta. Och vad ser vi då som lösningen på problemet? Att någon måste tänka som Robin Hood och börja ta ifrån de rika och ge till de fattiga. Hm, en lösning som förmodligen inte kommer funka i dagens mediesamhälle. En annan lösning var att lagstifta mot uppköpning och monopol. Men hur kan man kontrollera hur och var en person får gå in och investera. Om det står mellan att få lägga ner eller att bli uppköpt av en annan så vet jag vad jag skulle välja. Att se verksamheten som man själv skapat bara läggas ner skulle vara olidligt. Då gäller det nog mer att hitta en uppköpare som har ett par gemensamma värderingar som du själv för att verksamheten ska fortsätta inom snarlika spår.

 

 

Källor:

Bakka, Fivesdal & Lindkvist (2006) Organisationsteori – struktur, kultur, processer, Liber: Malmö

 

Ford , Gadde, Håkansson & Snehota (2006) The business marketing course – managing in complex networks, Bell and Bain: Glasgow

Mattelart & Mattelart (1990) Theories of communication, London: Sage

Fakta Berlusconi: 30/10 – 09 kl 22.00

http://sv.wikipedia.org/wiki/Silvio_Berlusconi

Finlands biografer:

http://www.finnkino.fi/teatterit/default.asp

Danmarks biografer:

http://www.biograf-online.dk/index.php?page=xml10

 

 

Eller istället från statliga anslag i Antika Rom till en del i vardagen över hela Sverige. För varje minut som går händer det något med mediernas utveckling, och samhällets också för den delen.

Gota Media AB är ett medieföretag som omsätter 739 mkr om året med sina starka varumärken Barometern, Blekinge Läns Tidningar, Borås Tidning, Smålandsposten och Ulrikehamnstidning. Gunilla Sax jobbar som chefredaktör på en av de ovanstående, Smålands största lokaltidning - Barometern. Tillsammans med 125 arbetare skapas Barometern, en oberoende tidning som enligt Gunilla Sax står för trovärdighet och långsiktighet.

 

De första tidskrifterna

1556 började staten Venedig publicera månadstidningen Notizie scritte. Syftet med denna var att fort sprida nyheter till Europa. Politiska, militäriska och ekonomiska nyheter var det som behövdes på denna tid. Efter den industriella revolutionen kom tidningarna att bli det mest effektiva sättet för masskommunikation. Början av 1800-talet och spridningen av tidningar har börjat på allvar. Mot 1990-talet började de tekniska uppfinningarna bli mer och mer etablerade. Tv och Internet var de mest betydelsefulla för vår tids mediesamhälle.

 

Under 1800-talets början när Georg Löwegren gav ut den första tidningen i Sverige (Aftonbladet) var den enbart i 100 exemplar. Tidningen var inte en självklar del i vardagen. På den här tiden präglades tidningarna av maktens inflytande. 1818 gav Karl XIV Johan ekonomiska stöd för dem som stödde kungamakten. Genom att Aftonbladet var först med att komma med nyhetshändelser och kulturnyheter blev det snabbt en framgångsrik tidning. En problematisk historia med kungamakten men ändå en framgångsrik verksamhet, hur kommer det sig?

 

Dagens tidningsbransch

Tidningen är en nödvändig del i vardagen för allt fler och fler. Enligt Barometerns hemsida så blir tidningen läst dagligen av 106 000 människor. Den ständiga utvecklingen det senaste årtiondet har inte lämnat Barometern oberörd. I dagsläget finns det många nya medier, läsarna har nya vanor, då de inte vill betala för något som finns gratis på nätet och annonsörerna är ovana vid webbformatet. Det dagliga medelvärdet av mediekonsumtion per dag har inte ändrats mycket mellan 1980 och 2008. Det enda som skiljer är en enstaka kvart i ökning till 2008 års 5 timmar och 59 min.

 

Pappersformatet är en sjunkande upplaga då fler läsare använder sig av nätet. Jag minns när en grupp i klassen hade kontakt med sitt fadderföretag, en annan lokaltidning. Där hade man enligt vad man hörde ifrån gruppens möten med chefredaktören, faktiskt stuckit huvudet i sanden och ignorerat detta faktum. Inte kunde väl pappersupplagan dö ut, när den funnits så länge?

 

Barometern har på grund av den senaste utvecklingen valt att satsa mer på nätets utveckling. Detta görs med tillexempel mål om större antal sidvisningar per vecka. Hur kommer det sig att det är vanligare bland högutbildade att läsa nätupplagor? Sax förklarade att det beror på att de högutbildade har mer tillgång till internet under dagen på jobbet. Samtidigt så sjunker läsningen av pappersupplagan bland de unga. Vad det beror på? Jag tror att det antagligen är av samma orsak som med Public Service, dagens ungdomar är vana vid att söka information.

 

 

I tidningar är inte reklam lika ogillat som i tv eller radio, tvärsom är det nästan mer än accepterat. Barometern till exempel har i dagsläget 89 miljoner i annonsinkomst, en siffra delad mellan lokala eller rikstäckande tryckta medier, eller även Internet. På internet där annonsörerna inte riktigt tagit för sig ännu får Barometern in 3 mkr medan de får in hela 85 mkr för lokaltidningarnas annonsering.

 

Framtiden för medierna

Hur ska då Barometern klara av de externa hoten som medieutvecklingen och dagslägets lågkonjunktur orsaker? Nu när internet fått den utbredd det har kan du ha tillgång till internet överallt. Med detta kommer tillgängligheten till gratis nyheter. Det kan numera ses som en rättighet då alla har tillgång, och för att det alltid varit gratis med nyheter och information. Sax berättade om en verksamhet som försökt att ta betalt för deras webbtjänst. Ett sätt som inte blev framgångsrikt. En fråga för framtiden är om det går att ta betalt för tjänster på nätet. Hur mycket ska man lämna öppet och offentligt?

 

För att Barometern ska överleva så håller de hårt på verksamhetens styrkor. Varumärket Barometern med dess trovärdighet är en styrka. De är även störst i länet, så därmed erbjuder de sina annonsörer en stor marknad och målgrupp. Styrkan att leverera lokala nyheter till frukostbordet ligger fortfarande kvar då de är Smålands största lokaltidning.

 

De svagheter som begränsar tidningen just nu är det svaga genombrottet för lokala annonser. Sen är processen att producera en papperstidning dagligen väldigt dyr. Något som kommer bli ännu dyrare om upplagen minskar, då de fasta kostnaderna är stora. Som jag var inne på tidigare är det också en miljökrävande produkt. Till produktionen går det åt papper, energi och distribution.

 

Men utvecklingen kommer inte bara med problem. Möjligheten att öka räckvidden blir bara större och bättre. I samband med internet så når medierna en yngre målgrupp. Fler intresserar sig för information och nyheter än någonsin tidigare. Och det är inte bara internet som främjar räckvidden, nu kan man även få nyheter direkt i mobilen. I tryckta upplagor finns det utrymme för mer för på nätet är det nämligen så att läsbarheten inte är lika hög. Ingen orkar läsa långa reportage på hemsidorna. På nätet ska det istället vara snabbt och tillgängligt.

 

Pappersupplagan har fördelen med mer utrymme för fördjupningar, bredare analyser och mer berättande. Internets olika tjänster, till exempel bloggande, tv, interaktioner och debatter bär fram både papperstidningen och nätet. De komplimenterar varandra. Sax ger oss exemplet Aftonbladet som lyckats med både nätet och papperstidningen. Med detta i åtanke tar hon upp några viktiga aspekter att ha i åtanke för att hålla inom tidningsbranschen:

·         Gasa och bromsa. Hur är man offensiv men sparsam med kostnader?

·         Vässa innehållet.  För att hålla kvar läsarna krävs det att innehållet är vässat och tilltänkt. Bättre innehåll med djupare journalistik. Kanske är det en bra idé att satsa på andra produkter? Detta kan man med fördel göra för att öka målgruppen med fler läsare.

·         Något som i dagsläget når ut till många är krönikor och bloggar. Här får läsarna inte bara en rapportering om vad som hänt, utan även vad andra har att säga. Detta kan man sedan hålla med eller gå emot, något som skapar en interaktion.

·         Värna om det lokala. Exempelvis ska Oskarhamns Tidning göras mer lokalt centrerad kring Oskarshamn.

Ett problem för Barometern just nu är att deras annonsörer inte har hängt med i utvecklingen till nätet. Nästan alla annonserar hellre i pappersupplagen än på webben. Därför måste de utbilda sina säljare i utvecklingens möjligheter. Detta så att annonsörerna blir mer lockade att följa utvecklingen. Kanske måste man då satsa på personal med en uppdaterad utbildning inom webben.

 

Avslutningsvis vill jag bara säga att jag tror att framtiden kommer fokusera mer på nöjesnyheter, inte helt men mer än vad de gjorde i den första delen av detta inlägg. Det går lätt att se att de första tecknen på att det är på gång.

 

 

Källor (hämtade kl 20.45 2/11 09)

Tryck eller webb?

http://www.holmen.se/main.aspx?ID=AE5D5F84-0C32-4B89-95C4-588B897EE3C9

minskade upplagor?

http://www.dagensmedia.se/nyheter/article18591.ece

Barometern siffror: http://www.barometern.se/om_barometern_ot/ansvarig_utgivare/barometern-ot-ar-smalands-storsta-lokaltidning%28283965%29.gm

Wikipedia

Tidningens historia

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tidning#Historia

Aftonbladet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet